Bokrecension.

TÖRST av Richelle Mead

HANDLING:

Hetsiga, rappkäftiga Rose (dhampir, halvvampyr) och lugna, eftertänksamma Lissa (moroi, vampyr) är bästa vänner. För två år sedan rymde de från sin internatskola, S:t Vladimir. Sedan dess har skolan och vampyrvärlden försökt spåra dem, och föra dem tillbaka till tryggheten i den ensligt belägna och mycket välbevakade skolan för vampyrer.

Men den är inte alls trygg för Lissa. Hon har nämligen en väldigt speciell egenskap som många skulle vilja utnyttja, även om det betyder att Lissa själv dör eller blir galen.

Och den här gången hinner Lissa och Rose inte undan när skolan spårare dyker upp ... 

Det här är första boken i vampyrserien "Vampire Acadamy".

FÖRDELAR:

Det här är en väldigt lättläst bok på cirka trehundra sidor. Historien är spännande och berättas ur jag-perspektiv där läsaren får följa Rose som är en väldigt speciell karaktär. Hon är uppkäftig och har alltid en kaxig replik i bakfickan.

Detta är en väldigt annorlunda vampyrsaga som skär sig från den klassiska vampyren. Här får läsaren följa många vampyrungdomar i deras strävan efter att bli bra beskyddare eller lära sig handskas med elementmagi. 

Boken är proppad med förbjuden kärlek, missförstånd och mysterier. En alldeles utmärkt ungdomsbok som en femtonårig flicka antagligen skulle sluka.

NACKDELAR:

Man förväntar sig att när man läser en bok, spelar ingen roll om det är en ungdomsbok eller en bok för vuxna, att någon korrekturläst den ordentligt. Hittade helt uppenbara fel lite här och där. Framför allt var indelningen av stycken väldigt dålig och på grund av det var det ibland svårt att avgöra vem som sade vad.

Något annat jag störde mig på var de dåliga beskrivningarna av karaktärerna och miljön, men eftersom berättelsen ändå var tilltalande så gjorde det inte så mycket.

BETYG:

3/5